Rapport 2009:1
Roligt att lära nära - utvärdering av en statlig satsning i lokal tillämpning
Susanne Holmsten

Utvärderingen av Kompetensstegen i Västerås stad syftade till att utifrån anställdas, chefers, brukares och anhörigas upplevelser ge en bild av i vilken utsträckning projektet förverkligat projektidén: "Att utveckla en långsiktig, hållbar modell för verksamhetsnära kompetens- och verksamhetsutveckling" och uppnått syftet att "höja och synliggöra kompetensen och kvaliteten i äldreomsorgen med fokus på brukaren".

Resultatet av utvärderingen visar att den lokala tillämpningen av Kompetensstegen i Västerås stad har gett nya och ökade kunskaper samt gett möjligheter till reflektion. Kompetensstegen har medverkat till en ökad förståelse för brukares olika behov.

Rapport 2009:2
Familjepedagogteamet i KAK - verksamhet i samverkan för familjer i behov av stöd
Susanne Holmsten

Familjepedagogverksamheten i KAK-regionen, drivs av barn- och ungdomspsykiatrin (Landstinget Västmanland) och de nämnder och förvaltningar som har ansvar för skolverksamheten och socialtjänsten i kommunerna Kungsör, Arboga och Köping. Utvärderingens syfte är att beskriva familjernas upplevelser av det stöd de har fått och att belysa hur verksamheten uppfattas av de olika huvudmännen. Studien ska kunna bidra till en diskussion om verksamhetens resultat och utveckling.

Utvärderingen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju familjer (mestadels mammor) som remitterats av var och en av de samverkande huvudmännen. Två intervjuer med mammor som genomgått COPE-utbildning ingår också i utvärderingen. Studien bygger också på intervjuer med de representanter som ingår i ledningsgruppen och som representerar var och en av de sju olika huvudmännen.

Rapport 2009:3
Sammanhållen hemsjukvård - slutrapport med bilagor
Tuula Björkenor

Rapport 2009:4
Barnahus Västmanland - Omfattning, inriktning, sammanhang
Susanne Holmsten

Denna rapport innehåller en kvantitativ studie av Barnahus Västmanland och en beskrivning av verksamheten. Rapporten innehåller också en kvantitativ studie av några olika faktorer som har betydelse för Barnahus verksamhet. I rapporten kallas dessa faktorer Barnahus sammanhang eller kontext. Med Barnahus sammanhang/kontext avses exempelvis antalet barnavårdsanmälningar till socialtjänsten som gäller målgruppen och omfattningen av barn- och ungdomspsykiatrins krisstöd till barn som tillhör målgruppen och deras föräldrar. Rapportens fokus ligger på Barnahus verksamhet, dess omfattning och inriktning.

Rapport 2009:5
Missbruks- och beroendevården i Västmanlands län - En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Ann Tjernberg

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården publicerades 2007 och avsikten är att de ska vara en vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete inom området. Behovet av nationella riktlinjer ska ses mot bakgrund av att antalet personer med missbruks- och beroendeproblem har ökat, att missbruks- och beroendevårdens struktur snabbt har ändrats och att det finns stora regionala skillnader i vården.

I Västmanland initierade Gemensamma nämndens tjänstemannaberedning en översyn av länets missbruks- och beroendevård med riktlinjerna som utgångspunkt.

Rapport 2009:6
”Knuten är roligast” En kvalitativ studie av stödgruppen Gnistan för barn till missbrukare i Surahammars kommun och en inventering av utbildningsbehov
Susanne Holmsten

Studien är en utvärdering av den stödgruppsverksamhet som bedrivs för barn i missbruksmiljöer i Surahammars kommun. Stödgruppen har fått namnet Gnistan och symboliseras med en tänd tändsticka.
Initiativet till att utvärdera Gnistan togs av den tidigare drogsamordnaren för Hallstahammars och Surahammars kommuner samt den nuvarande IFO-chefen i Surahammars kommun.

Stödgruppen, Gnistan har kommit till stånd genom projektmedel från Länsstyrelsen i Västmanland. Gnistan startade sin allra första stödgrupp den 17 november 2008 och avslutade samma grupp den 30 mars 2009.

Utvärderingen är tänkt att användas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Den ska också utgöra en del av den projektredovisning som ska lämnas till länsstyrelsen.

Rapport 2010:1
”Det viktigaste är att bli trodd när det är nå´t jobbigt” En studie av Barnahus Västmanland
Susanne Holmsten

I Barnahus Västmanland samverkar olika myndigheter och verksamheter i länet: Åklagarkammaren, Polismyndigheten, samtliga kommuners socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnkliniken. Barnahus Västmanland har bedrivits som projekt sedan hösten 2007. Under våren 2010 fattar samtliga huvudmän beslut om sin framtida medverkan i Barnahus. De olika huvudmännens beslut ligger sedan till grund för beslut om permanentning av verksamheten.

I utvärderingen: ”Det viktigaste är att bli trodd när det är nå´t jobbigt”- ingår tre olika studier. Studierna visar bl a: att sammanlagt 4 463 anmälningar om barn som far illa inkom till socialtjänsten (2009) i de sju kommuner i Västmanland som kunnat lämna uppgift om detta.

Rapport 2010:2
"Varför springa in i dörren när det går att öppna den" Föräldrars upplevelser av Intensivt FamiljeArbete i Samverkan (IFAS)
Susanne Holmsten

VKL:s tredje utvärdering om föräldrastöd bygger på föräldrars upplevelser av Intensivt Familjearbete i Samverkan (IFAS). IFAS bedrivs av Sala kommun i samverkan med landstingets barn- och ungdomspsykiatri.

Resultatet av utvärderingen visar att nio av elva familjer har fått en hjälp som förbättrat deras situation och som de uppskattar. Situationen för de nio familjerna förbättrades genom:

• Införande av fungerande vardagsstrukturer
• Antalet fruktlösa konflikter minskar
• Barnen får ökad positiv uppmärksamhet
• Föräldraansvaret delas i ökad omfattning (då detta är möjligt)
• Hjälp och stöd för att få till stånd en fungerande skolsituation för barnen

Föräldrarna uppskattar, exempelvis; att de får del av nya perspektiv och att de får möjlighet att uppleva att de inte står ensamma i en övermäktig situation. I samtliga nio familjer som har fått hjälp etablerades ett ömsesidigt förtroende mellan de yrkesverksamma och familjerna. I de två familjer som inte fick den hjälp de behövde etablerades aldrig ett ömsesidigt förtroende.

I analysdelen konstateras följande komponenter som verksamma i IFAS arbete:

• stödets intensitet
• stödets flexibilitet
• stödet ges genom multimodala insatser (hem, skola, fritid)
• de olika insatserna är samordnade
• samarbetet sker öppet (ingen myndighet gömmer sig bakom sekretesslagstiftningen)
• de professionella blir viktiga som personer, möjliga att tycka om
• de professionella uppfattas ha förmågan och viljan att hjälpa
• IFAS väcker eller ökar intresset och motivationen hos skolans personal då detta behövs

Rapport 2011:1
”Dom har hjälpt mig djäkligt mycket”
Utvärdering av ett samverkansprojekt för ungdomar med drogproblematik och psykisk ohälsa
Susanne Holmsten

Denna rapport innehåller en utvärdering av ett samverkansprojekt i form av en öppenvårdsmottagning för ungdomar som befaras använda droger och samtidigt lida av psykisk ohälsa. Projektet drivs av Västerås stad i samverkan med Landstinget Västmanland. I projektet samverkar ungdomsbehandlare anställda av den kommunala utföraren proAros och sjuksköterskor anställda av barn- och ungdomspsykiatrin respektive vuxenpsykiatrin. En barn- och ungdomspsykiatriker arbetar några timmar per vecka i projektet.

I en skriftlig överenskommelse mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad anges samverkansprojektets syfte och mål. Syftet är att erbjuda ungdomar med drogproblematik och psykisk problematik samt deras föräldrar en öppen mottagning.

Målen är att bryta ungdomars drogproblematik och tidigt upptäcka ungdomar med psykisk problematik och drogproblematik och erbjuda dessa ungdomar samordnade adekvata sociala och psykiatriska insatser.

Målgruppen är ungdomar upp till 20 år.

Rapport 2012:1
Forskningscirkel Västmanland
Susanne Holmsten (VKL) i samarbete med Annelie Berggren och Christina Sigfrids (Fagersta kommun), Hanna Davidsson och Anna Sävkvist (Västerås stad), Agneta Lennartsson och Helena Berggren (Sala kommun), Linnéa Persson (Hallstahammars kommun), Nina Eriksson och Madelene Spinord (Arboga kommun).

Bakgrunden till projektet är att många barn och ungdomar upplever att de inte blir lyssnade på eller kommer till tals i kontakten med den sociala barn- och ungdomsvården. Att ändra detta är viktigt både ur demokrati- och kvalitetssynpunkt.

Rapport 2012:2