Föredragningen hölls av Ingrid Strandman, Västerås och Henry Komulainen, Fagersta. Ingrid Strandman inledde med att berätta om hur Försäkringskassan ser ut idag efter den stora omorganisationen som genomfördes 2008.

Hur ser Försäkringskassan ut idag?
Försäkringskassan administrerar försäkringar och bidrag som ingår i socialförsäkringen. En stor del av statskassan går genom Försäkringskassan som gör 48 miljoner utbetalningar per år (exkl. pensionerna som man också betalar ut). I Sverige finns 17 nationella och 59 lokala försäkringscentra. Det finns fem kundcenter i landet varav ett i Västerås. Försäkringskassan har ca 130 servicekontor i landet och där erbjuder man gemensam service med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Försök har gjorts att även införliva Arbetsförmedlingen i servicekontoren, men det fungerade inte tillfredsställande. Försäkringskassans huvudkontor ligger i Stockholm och man har ca 12 500 anställda i hela landet. År 2007 hade Försäkringskassan 16 000 anställda och verksamheten har minskat sina kostnader med två miljarder kronor sedan dess.

Försäkringskassans del av socialförsäkringen omfattar drygt 209 miljarder kr/år vilket motsvarar knappt 7 % av BNP.

När man omorganiserade verksamheten 2008 styrdes stora delar av ärendehanteringen mot Internet- och telefonitjänster.

Syftet med lokala försäkringscentra är att handläggning ska kunna ske i nära kontakt med kunden. Man ska erbjuda stöd för långtidssjukrivna och funktionshindrade. Försäkringskassan ska också vara inne mycket tidigare i skedet och man ska erbjuda personliga handläggare som arbetar med planer för återgång i arbete. Den personliga handläggaren ska vara en person som slussar en rätt i systemet.

Det lokala försäkringscentret i Västerås omfattar 182 000 invånare (Västerås + Köping, Arboga och Kungsör). Knappt 1700 går på sjukpenning i området.

Det lokala försäkringscentret i Fagersta omfattar 69 000 invånare (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar och Surahammar). Här går 650 personer på sjukpenning.

Sjukfrånvaron
Henry Komulainen visade sedan en bild på sjukfrånvaron i Sverige i jämförelse med Europa.  Sjukfrånvaron har i Europa i medel hållit sig på ca 2 % under en längre period, medan den i Sverige har fluktuerat. Den har gått upp och ned beroende på om vi har haft hög- eller lågkonjunktur. Finland har haft hälften så hög sjukfrånvaro som vi i Sverige och Tyskland en fjärdedel. Det här är en av orsakerna till reformerna i den svenska sjukförsäkringen – att man har tittat på hur andra länder har gjort. De länder som har haft låg sjukfrånvaro har haft hög ersättning. Inget land har en hög ersättningsnivå och samtidigt generösa tillämpningsregler. Numera ligger Sverige på en ganska OK nivå som man inte räknar med att den ska sjunka så mycket mer framöver.

Det som har slagit hårt mot en del i och med reformerna är att man får slut på den tidsbegränsade sjukpenningen, men inte får tillgång till varaktig sjukpenning eftersom man nu ska tillbaka till Arbetsförmedlingen som ska utreda vilken arbetsförmåga man har. Andelen med sjukpenning i Sverige började dock sjunka redan 2003vilket visar att allt inte hänger ihop med reformen. Man hade börjat strama upp försäkringen redan 2003.

Utgifterna för sjukfrånvaron har minskat från 118 miljarder 2003 till ca 90 miljarder 2009.

Ohälsan i Västmanlands län
Västmanland ligger högre än riket vad gäller ohälsotalet. 2004 låg ohälsotalet i riket på 42,5 medan det i Västmanlands län låg på 46,8.

2009 låg ohälsotalet i riket på 32,8 medan det i Västmanlands län låg på 37,2.

Bruttoutbetalningarna i Västmanlands län har minskat med ca 592 miljoner kronor mellan 2004 och 2009. Penningmässigt har Västmanland sparat mer än i riket som helhet eftersom man tjänar mer i Västmanlands län.

Henry Komulainen visade sedan en bild av ohälsotalen i länet. Skinnskatteberg ligger högst och Västerås lägst. Vad et beror på är svårt att säga, men Henry Komulainen menar att sjukförsäkringen har använts på olika sätt i olika kommuner, vid neddragningar i arbetslivet etc. Har man hög medelålder i kommunen blir ohälsotalet också högre. Det är många olika faktorer som påverkar. De som har haft de högsta ohälsotalen i länet har minskat mest sedan reformen.

Antalet sjukfall ökade från 1996-1997 och var på topp under 2003. Sedan började antalet sjukfall att sjunka. Sjukfallslängden har också börjat sjunka.

Henry Komulainen berättade sedan om rehabiliteringskedjan – som gäller sjukfall från 1 juli 2008. De första 90dagrna är man sjukskriven i förhållande till sitt ordinarie jobb. Sedan får man sjukpenning 90-180 dagar om man fortfarande inte kan utföra sitt ordinarie jobb. Under den perioden undersöker man hos sin ordinarie arbetsgivare om man kan utföra andra arbetsuppgifter där. Om det inte går ägnar man sig från dag180 åt att hitta ett annat jobb. Då ska man vända sig mot den reguljära arbetsmarknaden- hela arbetsmarknaden - hela landet. Få sjukfall ska bli längre än sex månader. Är man arbetslös tittar man redan från första dagen på den reguljära arbetsmarknaden - om man bedöms ha arbetsförmåga blir man inte sjukskriven alls.

Henry Komulainen visade en bild över sjuk- och aktivitetsersättningen. Den har sjunkit väldigt från 2004 till 2010 och den stora minskningen är från 2008.

Ett problem är att yngre med aktivitetsersättning inte minskar. Andelen som går ut i arbete minskar i den gruppen och det här är något man behöver samverka om.

Vad gäller arbetslösheten i länet så har vi i Västmanland alltid legat lite över riket. Här har det inte skett någon jätteförändring och man kan inte se någon stor överföring från sjukförsäkringen. Försörjningsmåttet för Västmanlands län visar också att försörjningsstödet har legat ganska stabilt genom åren. Inte heller här har det alltså (ännu) skett någon stor överföring från sjukförsäkringen.

Det kommer finnas stort behov framöver att hitta arbeten för dem som inte har full arbetsförmåga, framförallt för de unga. Problemet är att många har en arbetsförmåga och vill använda den, men tror inte att någon vill ha dem. Många med sjukpenning mår dåligt psykiskt.

Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt men Försäkringskassan kommer ju in när personer redan är sjukskrivna. Det är viktigt att få in förebyggandetänket och det hälsofrämjande tänket och här kan samordningsförbunden spela en viktig roll.